Vem eller vad är knytet? Knytet är ett ganska litet, litet runt och mycket kurvigt knyte, fyllt av känslor, tankar, energi, värme, glädje, kärlek och kåthet, ett litet knyte som dessutom sexuellt trivs bäst väl hopknutet. Knytet är jag, en kvinna mitt i livet, ett i de flesta avseenden bra liv, med god hälsa, bra relationer till min familj, goda vänner jag gärna umgås med (d.v.s. innan pandemin), ett bra arbete där jag trivs med både arbetsuppgifter och kollegor, och tillräckligt med fritidsintressen för att aldrig hinna bli uttråkad. Jag antar att man kan kalla mig karriärkvinna, och jag har alltid haft lätt för att lära mig nya saker, seglade igenom en universitetsutbildning med bra betyg trots att jag nog lade mer tid på socialt liv och fester än på studierna.
Jag har haft en stor sexuell aptit sedan tidigt, även om jag har gått igenom perioder av närmast asexualitet, och just nu väl egentligen är på väg ur en sådan. Jag upptäckte redan som barn att jag tyckte om bindning och hjälplöshet, vilket efter puberteten växte ihop med min sexualitet. Utöver hjälplösheten tycker jag även om de fysiska sensationerna av bindningen, med trycket och friktionen mot huden, som en sorts massage eller hårdhänt smekning, och anspänningen i kroppen av påtvingade positioner, som en sorts yoga. Även om jag har en förkärlek för japansk repbindning, och följsamheten och intimiteten med rep, så finns det saker jag tycker om med de flesta bindningsmetoder: bekvämligheten med läderbojor och -remmar, den hårda, kalla oeftergivligheten med metallbojor och -kedjor, envägskvaliteten med buntband, alltid tajtare men aldrig lösare, det varma, täckande och svettiga täckandet med plastfolie, och det klibbiga hudgreppandet med tejp. Jag ser gärna till det visuellt estetiska också, med välavvägda, välplacerade och välgjorda bindningar i balans och harmoni, ofta men inte nödvändigtvis symmetriska.
Jag vill att bindningen gör mig riktigt hjälplös, utan en chans att kämpa mig ur den, gärna kompletterad med munkavle, ögonbindel eller huva för att göra mig ännu mer hjälplös, eller lämnad ensam, i vetskapen att jag inte kan vädja mig ur situationen och att jag är beroende på att den som lämnat mig, eller någon annan, ska återkomma för att befria eller ta hand om mig. Jag tycker också om ett moment av fara, t.ex. i form av rep runt halsen, dock inte andningskontroll, eller positioner där jag tvingas anstränga mig för att inte göra dem värre. Hård bindning runt brösten för att få dem att svälla eller mellan benen för att trycka på och gnugga mitt sköte och mellan skinkorna älskar jag både för kopplingen till sex och stimulansens skull snarare än hjälplöshet.
Jag tycker också om saker som är obekväma eller smärtsamma medan jag är bunden, inte för smärtan i sig utan som ett bevis på att jag är hjälplös att komma undan det. Det kan röra sig om bindningen i sig, som i japansk semenawa, eller tillägg som klämmor, nålar, elektricitet, hetta, kyla eller smärtsamt stora dildos och pluggar, eller behandlingar som upphängning, smisk och piskning. Jag har en ganska hög smärttröskel, som dessutom stiger med ökande upphetsning, så många saker som andra tycker är smärtsamma är för mig mer stimulerande, som många klämmor eller piskning upp till en måttlig nivå. Oftast föredrar jag ganska kort men intensiv smärta framför långvarig plåga, men om jag är hjälplös så får jag acceptera det som kommer. Dessutom är stora delar av min kropp erogena för hårdhänt stimulans, som piskning, och jag kan få orgasm av det på både sköte, bröst, skinkor, insidan av låren, fotsulorna och magen, medan ”vanlig” stimulans normalt bara fungerar på och i skötet, i analen och på brösten.
Jag vet att många med liknande intressen som jag är pigga på att sätta etiketter på människor, och sedan ofta ha åsikter om hur man borde vara för att passa till etiketten. En del skulle antagligen vilja klassificera mig som slavinna, undergiven eller masochist, men jag har ingen lust eller behov av att vara ”ägd”, lyda eller underkasta mig någon, och tänder inte heller på smärta i sig. Jag känner till ”proffsvokabulären” med BDSM, B&D, D/s, SM, bondage, disciplin, dominans, submission/underkastelse, sadomasochism, sadism och masochism, men den är ointressant för mig, liksom de omdebatterade definitionerna och gränsdragningarna runt dem. Jag är helt enkelt en kvinna som tycker om att bli bunden, med litet extra, och konstigare än så behöver det inte vara.